Så kom då den där dagen då de små trollen blev 8 veckor och redo att lämna boet. Först ut blev lilla Lizzie som flyttade hem till familjen Wikström och Kennel Wildthyme. Det var jättejobbigt och vemodigt att lämna iväg henne även om jag vet att hon inte kan få det bättre. Hon får till och med sällskap av sin mormorsmor- Wildthyme Ruthless 14 år som finns i familjen tillsammans med ytterligare 3 "cocker-tanter". Enligt raqpporterna från matte har Lizzie kommit fint in i sin nya flock och hon är en liten "tuffing" med mycket positiv attityd till livet. Jag tror att hon uppskattar att ha fått nya utmaningar och var redo för sitt nya liv. Eftersom hon kommer att bo kvar i Stockholm blir det lätt att träffas och det ska bli så kul att följa henne i hennes nya flock. De andra bägge små trollen verkar inte sörja sin systers flytt utan lever livet som om det kunde ta slut i morrn. De busar och utforskar varje skrymsle på tomten. Nu när de bara är två kan jag lättare hålla reda på dem och de får därmed vara i hela trädgården för det mesta. Ruby tycker att de är toppenroliga och vill gärna vara med i deras lekar och är snabb att ta allt dom hittar ifrån dem så att de ska jaga henne. De kan också vara mer uppe i vårt stora hus nu och idag tränade vi på att slappa framför Tv:n i stora vardagsrummet vilket var jobbigt i början (det fanns ju så mkt kul som behövde utforskas) men med lite envishet snarkade de bägge två vid mina fötter. Vi har också gjort en utflykt till Norrtäljes socitetspark. Jag ville att de skulle få se lite trafik och andra hundar och människor. Här ute på landet kommer det inte så många bilar förbi. De verkade dock inte bry sig om bilarna eller trafiken. Jag hade med varsitt tuggben och de låg så nöjt och tuggade medan bilarna och folket passerade. Det de tyckte var jobigast vara att ha koppel på sig... Det kliade och var bara i vägen verkade de tycka. De var förstås trötta när vi åkte hem och somnade sött i bilen. Ja nu är det snart bara Esther kvar, på tisdag hämtas lilla "Svartis" av husse Bosse. Som tur är bor han också i Stockholm så jag kommer att träffa henne också. Tänk vad tiden går fort när man har roligt- jag tycker ju det var nyss de kom till världen... 

Nu är tjejligan lite drygt 7 veckor. De sover inte lika mkt på dagarna nu och kräver mer aktivitet och vill vara med oss människor mycket mer än tidigare. De försöker snutta på Phoebe men hon går helst undan och har nog inte så mkt mjölk kvar nu. "Vom og hundemat" valpfoder varieras med deras "Pro pet exklusiv" vilket uppskattas av dem. Det är fryst färskfoder av mkt hög kvalit.  Visst kan det bli lite bökigt nu med begränsat utrymme i köket här på landet men det är det definitivt värt. Hundarna äter med god aptit och jag kan känna mig säker på att de får i sig allt de behöver eftersom smältbarheten är högsta tänkbara och ingredienserna av bästa kvalité'. Eftersom valparnas immunförsvar utvecklas som mest fram till 4 mån ålder vill jag att de fortsätter att äta samma foder fram till dess men helst längre. Jag är inte särskilt förtjust i torrfodret som finns på marknaden. de innehåller alldeles för mkt onaturliga ämnen och för mycket kolhydrater för att passa våra hundars matsmältningssystem och kan i vissa fall vara rent skadliga. De är dessutom hårt processade som tar bort mkt av näringen i fodret. Den som är intresserad av den senaste forskningen när det gäller näringslära kan läsa mer på Vom og hundemats hemsida. Nog om foder- de små lakritstrollen vistas mestadels utomhus i en kompostgallerhage som man kan flytta till olika delar av tomten. De är alltid en stund nere på stranden och doppar tassarna på kvällakvisten innan det är dags att gå och lägga sig för natten. Varje dag går jag upp på vår grusväg med en valp i taget. Jag vill att de ska få se lite bilar och lukta nya dofter i dikeskanten. I morrn blir det en ny tur med bilen och på tisdag är det dags för veteinärbesiktningen. Vi har haft en del vänner på besök som de har fått bekanta sig med. Många barn har suttit inne i hagen och gosat med dem (under min stränga uppsikt förstås) Jag börjar försöka ställa in mig på att jag snart ska skiljas från två av dessa små underbara varelser inom kort vilket känns vemodigt. Tur att de ska bo på besöksvänligt  avstånd och att lilla Esther blir kvar här hos oss. 😘

Valparna fortsätter att utvecklas fint. De har sån energi! Det är svårt att hålla reda på alla tre när de springer runt på tomten så nu får de komma ut en och en. Det är så mycket kul att undersöka och att klättra i grässlänten och i rabatterna är fortfarande favoritsysselsättningen. Att leka med Ruby- min ett-åriga jaktcocker står också högt i kurs. Nere på stranden röjer de runt som små tossiga i sanden. Att doppa tassarna i vattenbrynet är inga problem. Vi har åkt bil ett par gånger för att de ska vänja sig och det har gått bra. De lägger sig och sover så fort bilen börjar rulla. Mamma Phoebe är ju med så då är allt tryggt verkar de tycka. Igår hade vi besök av en av familjerna som ska ha den ena valpen. De hade med sig Phoebes mormor 14 år (!), moster och två till av hennes släktingar. Totalt hade vi sex vuxna jaktcocker-tikar och tre små valpar här på tomten och det var så kul att se dem. Nu är det inte långt kvar tills valparna ska "stå på egna små tassar" ute i stora världen. Det kommer att kännas sorgligt så jag har mentalt börjat förbereda mig. Vi har haft tur med vädret den här veckan- valparna vistas utomhus större delen av dagarna och det blir lätt att hålla rent efter dem då. Häromnatten väckte de mig och jag pallrade mig upp för att se vad som stod på. De ville ut eftesom de hoppade på grinden. Så fort jag släppte ut dem bajsade två av dem. det var väl duktigt gjort när man bara är 6 veckor. ❤   

Nu har vi installerat oss på landstället i Norrtälje! Mycket skoj tycker tjejerna. Att åka bil hit var inga problem alls. De åkte i en stor tygbur tillsammans med Phoebe och det hördes inte ett pip alls från dem på hela vägen. Nu har de möjlighet att vara utomhus mycket mer. De är på vår altan och ibland får de komma ut i den stora trädgården. De håller sig nära mig och Phoebe hela tiden men jag vågar inte släppa dem med blicken- de är snabba som vesslor om de vill 🙂 Favoritstället är en liten grässlänt där de tumlar runt och klättrar upp och ner- tydligen väldigt spännande. Igår fick de komma ner på vår lilla sandstrand. Oj va spännande det var med sanden och vattnet. Vågorna var lite läskiga i början men de vande sig snabbt vid hur vatten kan låta. Båtar tuffade förbi som de tittade undrande på. Alla tre hade snart doppat tassarna och lekte sen i vassen på stranden. Det är så roligt med dem. De sover fortfarande mycket och har inga problem att koppla av i min famn. Phoebe har börjat kräkas upp mat till dem nu, i morrn är de ju 6 veckor och hon tycker nog att det är dags att dra ner på tuttandet nu. De äter mer och mer färskfoder nu. Nu vill jag att tiden ska gå långsamt- semester tillsammans med familjen och de här tre små lakritstrollen är underbart! Du hittar nya bilder under "blandade valpbilder".